Stickade disktrasor suger

Jo, de suger faktiskt förvånansvärt bra måste jag erkänna.

Hittills är det två klara och två till på gång. Den ena är stickad i dubbel mosstickning och den andra i rutor på fyra räta och fyra aviga. Inget märkvärdigt alltså, lätt och fort. Den färgade kanten runt är virkad med fasta maskor.

Jag hittade inget bra garn i låddan med mina virkgarner. Antingen var det såna där glättade garn som kallas merci-nånting eller så var det för små stumpar (som räckte till kanten runt).

Men jag kom att tänka på en stickad bomullströja som skulle kasseras (eftersom den blivit tvättad med en fällande röd t-shirt och nu var ”vackert” rosafärgad här och där men inte överallt). Jag klippte av en arm (som nästan inte alls blivit rosa) och repade upp garnet och använde till mina disktrasor. Kanske är det därför de suger såpass bra, tröjan var ju tvättad ett otal gånger innan missödet hände. Är dessutom förtjust i återbruk, att göra något nytt av något gammalt.

Miljömässigt borde det alla gånger vara i alla fall. En wettexduk har ju liksom inget ”värde”. Luktar den skunk eller känns ofräsh så slänger man den och tar en ny. Har man själv lagt ner tiden att sticka eller virka sin egen trasa så tror jag nog att man tar bättre hand om den. Att koka den nån gång då och då kan ju inte vara så svårt, tror till och med att det finns en liten kastrull jag tänkt slänga som jag kan ha till just trasorna. Vet inte hur fräscht det känns att koka dom i en kastrull som används till mat, kanske ändrar jag mig efterhand.

En stickad trasa till väntar på att få en virkad kant och jag håller på med en virkad trasa också. Men jag tror nästan det blir bäst med stickade eftersom de blir ”luftigare” än den virkade trasan. Då tänker jag främst på att de torkar fortare om de inte är så kompakta som den virkade verkar bli. Vi får väl se framöver vad jag tycker. Så småningom skall jag testa att göra någon i lingarn också men det hade jag inte hemma just nu.