Slut på julen, snart slut på året

Så var ännu en jul till ända, julkänslan infann sig aldrig ordentligt. Kanske är det vädret, kanske är det turbulensen i livet runtomkring mig just nu eller så är det bara slumpen.

Nu är det nyår kvar också innan det startar på nytt. Jag ser fram emot 2012, har så många planer och förhoppningar och hoppas det blir ett så mycket bättre år än 2011. Kanske en stilla förväntan om ett år att växa i både erfarenheter och som människa, att få lugn i själen efter en tids oro.

Dags att göra bokslut med sig själv, sätta nya mål och delmål att sikta mot.

Julkänsla noll

Tänka sig att snart är det jul!

Det är jag inte alls med på men förmodligen bryr sig varken almanackan eller resten av världen sig om vad jag tycker. Det känns som jag ligger en månad efter alla andra (och almanackan).

Visst har jag sett pyntet på stan och i alla skyltfönster. Visst har jag noterat ljusstakar och julstjärnor i fönster överallt och vi har fått upp våra egna, jag har till och med köpt och smakat på glögg.

Men ändå… nada… ingen julkänsla alls…

Skall jag kurera mig med att tvångslyssna på julmusik? Köpa tomtemössa? Baka en mjuk pepparkaka? Säga ”Ho, ho, ho” när någon tilltalar mig?

Just nu känns det som det enda botemedlet skulle kunna vara snö.  Möjligen… Kanske… Eventuellt…

Hej Bloggen!

Hej Bloggen, det var längesedan vi sågs!

Vad sägs om att väcka dig ur din törnrosasömn??  Jag har faktiskt saknat dig ibland skall du veta. Under en period blev det nödvändigt att prioritera andra saker och jag skäms lite för att säga det men sedan blev du liksom bortglömd.

Vad säger du, skall vi göra ett nytt försök? Det kanske inte blir så ambitiöst och strukturerat men det kanske funkar ändå?

Trygghetsnarkomani

Det uttrycket hittade jag i en av kommentarerna till ett inlägg hos Rosenskäras diversehandel. Texten som kommenterades var den här:

Överlevare – trots allt

Enligt dagens lagstiftare och byråkrater borde de av oss, som var barn på 40-, 50-, 60- och 70-talet inte ha överlevt.

Våra sängar var målade med blybaserad färg.

Vi hade inga barnsäkra medicinflaskor, dörrar eller skåp, och när vi cyklade bar ingen av oss hjälm.

Vi drack vatten från trädgårdsslangen.

Vi åt bröd med smör, drack läsk med socker i, men blev aldrig överviktiga, därför att vi alltid var ute och lekte.

Vi delade gärna en läsk med andra och drack ur samma flaska, utan att någon dog av det.

Vi använde timmar på att bygga lådbilar av gamla skrotade saker, och körde i full fart ned för backen, bara för att lite senare komma på att vi hade glömt att sätta på bromsar. Efter några turer i diket lärde vi oss att lösa problemet.

Vi gick ut tidigt om morgonen för att leka ute hela dagen, och kom hem först när gatubelysningen blev tänd. Ingen kunde få fatt i oss på hela dagen – ingen hade mobiltelefon.

Vi hade ingen Playstation, Nintendo eller X-boxar – i det hela taget inga TV-spel, inte 99 TV-kanaler, inget surround-sound, hemdatorer eller chatrooms på Internet.Vi hade vänner! Vi gick ut och fann dem!

Vi ramlade ned från träd, skar oss, bröt armar och ben, slog ut tänder, men ingen blev stämd efter dessa olyckor. Det var olyckor! Inga andra kunde få skulden – bara vi själva.

Vi slogs, blev gula och blå och lärde oss att komma över det. Vi hittade på lekar med pinnar och tennisbollar och åt jord och gräs. Till trots för alla varningar, så var det inte många ögon som blev utstuckna.

Vi cyklade och gick hem till varandra, bankade på dörren, gick rakt in och blandade oss i samtalet.

Vissa elever var inte så kvicka som andra i skolan, de fick helt enkelt gå om ett år.

Vi fick äta jordnötter. Åkte bil utan bälte med föräldrar som rökte i bilen. Fick aldrig skjuts utan fick ta oss själva gående eller per cykel.

Vi ritade med tuschpennor med ämnen som är förbjudna idag.

Denna generation har fostrat några av de mest riskvilliga, de bästa problemlösare och investerare någonsin. De sista 50 åren har varit en explosion av nya idéer. Vi hade frihet, fiasko, succéer, förälskelser och ansvar, och vi lärde oss att förhålla oss till alltihop.

Om du är en av dem:  Grattis!

* * * * * * *

Jag säger inte att allt var bättre förr men visst manar det till eftertanke…

Blogglänk

Först ut att läggas till i länklistan igen är bloggen Nostalgi och Romantik. Det är Marie som har bloggen och hon presenterar sig själv så här  – En inredningstokig själ, med en ständig längtan efter nya ”gamla” saker!

Hon är också en av dom som alltid verkar ha en färgburk med vitt hemma men det gör mig ingenting  eftersom jag också är en som gillar gamla saker så följer jag gärna hennes blogg.

Just nu till midsommar har hon målat en tråkbrun liten resväska i vitt och gjort den alldeles, alldeles underbar.

Jo, jag vet verkligen att väskan varit tråkbrun för jag har en precis likadan (som fortfarande är tråkbrun). Tack vare Maries inlägg har jag nu bestämt mig för att min lilla väska skall få bli ljusgrå. Det är dags att blanda till linoljefärg till en gammal brödlåda som skall målas och väskan skulle nog passa i grått. Undrar om jag inte har någon tapetbit i relief också…Nu kom jag visst ifrån ämnet lite.

Titta in hos Nostalgi och Romantik om du gillar gamla saker och den vita inredningsstilen. Det finns många ljuvliga bilder från Maries hem att inspireras och njuta av.

Blogglänkar

Det finns många bloggar jag uppskattar att besöka. Men en länklista i marginalen blir så lätt oändlig.

I samband med att jag städade på bloggen så tog jag också bort alla länkar. Förtvivla dock icke, det är tänkt att det skall läggas upp länkar igen, lite pö om pö. På försök tänkte jag ordna länklistor i olika kategorier/underrubriker på alldeles egna sidor. Några länkar kommer nog att hamna i blogrollen, de som inte är så många att de får en egen kategori tex.

Själv är jag sådan att jag gärna klickar mig vidare på andras länkar, hamnar på någon sida med nya länkar som jag klickar vidare på osv och till slut hittar man nya favoritsidor/bloggar men man har inte en aning om hur man egentligen hittade dit.

Många bloggar jag följer handlar om inredning, många av dom handlar om den vita, lantliga stilen, lite chabby chic och så. Även om den vita stilen inte är något för mig kan jag inte låta bli att läsa bloggarna och inspireras. Kreativa människor som bloggar ger mig kreativa idéer, det handlar inte alltid om att göra precis likadant.

Framöver kommer jag att lägga ut lite länkar och en kort presentation av bloggar jag följer någorlunda regelbundet.

Vilken sorts husmor är du?

Är du husmor eller riktig kvinna???

Så gör riktiga kvinnor…..inget tjafs med nånting…

Husmorstips 1:

Tryck en liten skumgodis i botten på glasstruten, så rinner inte

glassen ut.

Riktiga kvinnors tips :

Sug ut glassen genom botten på struten, förmodligen ligger du

ändå på soffan och äter den.

Husmorstips 2:

För att hindra potatisen från att gro, lägg ett äpple i potatispåsen.

Riktiga kvinnors tips :

Köp pulvermos, det håller ett år.

Husmorstips 3:

När det står i kakreceptet att du ska strö kakformen med ströbröd,

använd lite kakmix istället, så blir det inte vita fläckar på den

färdiga kakan.

Riktiga kvinnors tips :

Gå till bageriet. De kan till och med dekorera kakan åt dig.

Husmorstips 4:

Om du råkar salta maten för mycket under kokningen, lägg i en skalad

potatis, som suger upp överblivet salt ur maten på ett ögonblick.

Riktiga kvinnors tips:

Om du saltar maten för mycket under kokning, så tråkigt då. Upprepa

efter mig Riktiga kvinnors motto : Som jag lagar maten, så äter du den

och så vill du ha den.

Husmorstips 5:

Linda in sellerin i aluminiumfolie när du lägger den i kylskåpet och

den

håller sig färsk i flera veckor.

Riktiga kvinnors tips:

Selleri? Aldrig hört talas om.

Husmorstips 6:

Pensla pajskalet med lite vispat ägg för att göra den glansig.

Riktiga kvinnors tips :

På de frysta pajförpackningarna står det inget om pensling med ägg,

alltså behövs det inte.

Husmorstips 7:

För att bota huvudvärk: Ta en lime, dela den i två delar och massera

din panna med dem. Dunkandet försvinner.

Riktiga kvinnors tips:

Ta en lime, blanda den med Tequila. Kyl och drick. Du kanske

fortfarande

har huvudvärk, men vem bryr sig.

Husmorstips 8:

Släng inte överblivet vin. Frys ner det till iskuber för kommande

grytor och såser.

Riktiga kvinnors tips:

Överblivet vin ?????

Städat lite

Egentligen ganska mycket. Tagit bort både inlägg och länkar för att få en nystart igen. Lite gamla inlägg har klarat sig och ligger kvar.

Har funderat och tänkt en del. Och funderat lite till. Samlat material och lite länkar. Skrivit några utkast. Raderat några utkast. Funderat lite, försökt sätta ramar för att få ordning på torpet bloggen.

Endast framtiden kan väl säga om bloggen klarar av att hålla sig inom ramarna och bli som jag tänkt.

Syrénernas tid är här

Det har regnat inatt. Syrenens klasar hänger tunga och det närmaste buskaget nästan lutar sig mot huset.

Hela kvarteret har luktat syrén den sista veckan eller så, jag tror nästan det finns en buske i varje trädgård häromkring.

Vi har själva tre nyanser av lila och så en liten med vita blommor. Den börjar blomma ordentligt först när de mest ljusa lila syrenerna (som blommar först) börjar se bedagade ut och sjunger på sista versen.

Jag älskar att gå ut på trappen på morgonkvisten och dra in doften från syrénerna. Jag tar in dom och sätter i vas även om dom inte står sig så många dagar och hela huset doftar gott.

Det är också en bitterljuv tid när syrénerna börjar blomma över för de utgör gränsen mellan vår och sommar för mig. Så när deras blommningstid är över så är också våren slut och sommaren börjar. Med alla tillbehör – solsveda, myggor, värmeböljor, mjöldagg och sallad som går i blom.

Bråttom, bråttom, bråttom

Trädgården har mig i sitt våld. Varje ledig stund tillbringas ute, förutom när kaffekoppen behöver fyllas på.

Från att de första snödropparna dyker upp så börjar förtrollningen vävas runt mig. Sambon upptäcker att jag ibland (ofta) verkar långt borta med något drömmande i blicken.

Inne börjar dammtussarna föröka sig eftersom bara det nödvändigaste blir gjort inomhus, laga mat och diska, köra en tvätt ibland (som naturligtvis hängs ut att torka, finns det någon godare doft än soltorkade lakan att sova på?)  Vem bryr sig om dammtussar när man inte kommer in förrän det mörknar, då syns dom ju knappt…

Det börjar som sagt med snödroppar och krokus och man tycker man har full koll när man är ute och inspekterar ägorna och vårens ankomst. Så kommer påskliljorna och man kan börja ana tillväxten i rabatterna. Rabarberna kikar försiktigt fram och pionens rödbruna krafs syns också om man tittar noga. Sen är det dags för påskliljorna och nu börjar rusningen. Påskliljor följs av tulpaner och pingstliljor, de blå scillan börjar ta över gräsmattan och innan man vet ordet av så har pionerna blivit en halvmeter och de första små rabarberstjälkarna kan avnjutas. Ena dagen börjar plommonträdet blomma, nån dag senare körsbäret och när man ser sig omkring är det grönt i buskar, häckar och träd både här och där. Grannens päronträd och magnolia vill inte vara sämre och man anar den rosa utsidan på äppelträdets blomknoppar som snart sällar sig till kören.

Vid det här laget är jag totalt bortkollrad, förtappad och förtjust. Jag vill helst tillbringa varje vaken timma ute och bara njuta. Inte för varmt och inte för kallt och så har myggen inte dykt upp än, kan det bli bättre? Just den här underbara tiden på året med drömmar, förhoppningar och tilltro. Med spirande knoppar, frösådd och rusig odlarglädje.